Hur jag kom att börja jobba som medium och med hypnos 

Mina första minnen av andevärlden är från när jag var 3-4 år. Jag låg i min säng och såg hur det gick folk ute i hallen. När jag
frågade vilka det var, så fick jag höra att jag inbillade mig. Sen stängde jag av mitt seende under en 10 års period.
Tills när jag är tretton år och är hemma själv en eftermiddag. Jag sitter vid köksbordet och tittar ut mot hallen, där jag ser en man i äldre arbetskläder gå rakt in på toaletten och försvinna i tomma intet. Det var en skrämmande upplevelse. 
Vet att jag frågade när jag var liten vad som händer när man dör. Då fick jag svaret att då blir det svart, man finns inte mer. 
Redan då kändes det fel, ska det bara bli svart när man dör, så kan det väl ändå inte vara. 
Händelsen med mannen som gick in på toaletten, var det som fick mig att förstå att det måste finnas något mer än det som vi har här. Intresset var väckt, men det skulle dröja tills jag var runt 20 innan jag började intressera mig mer för det. 
Jag började läsa det mesta jag kom över som handlade om det övernaturliga. Jag var med i en bokklubb, där jag var noga med att avbeställa månadens bok. Vissa månader kom det en bok iallafall som jag absolut inte hade beställt. 
De gånger det hände var det intressanta böcker som kom, det var väl någon som tyckte att jag skulle läsa dom. Det var vid den här tiden som jag började se och uppleva andevärlden och spökerier igen. Många gånger såg jag dom tydligt. 
Som tur är så fanns det folk runt som jag kunde prata med om det här, för annars kanske jag hade suttit på psyket. 
Det finns händelse som är för komplex för att skriva om här, men då tänkte jag verkligen att det är något fel på mig. När jag förstod att jag inte var sjuk i huvudet, så ville jag utveckla det här mer. Jag började gå på storseanser för att jag tyckte att det var så fascinerande hur medierna fick kontakt och hur de såg andarna. Jag var på gång att gå en kurs för att utveckla min medialitet. 
Men så träffade jag en tjej som inte alls delade mitt intresse, men det var till henne som jag förmedlade min första andekontakt. Utan att veta om att det var det jag gjorde. Hon blev såklart rädd och ville inte ha det att göra. Ung och kär som man var så fick jag ett ultimatum, jag fick välja mellan det mediala och henne. Jag behöver inte säga vad jag valde. 
Men det spelade ingen roll för jag fortsatte se och höra andar iallafall, för det var väl menat att det vara så. 
När vi skilde oss tio år senare så såg jag min chans att äntligen kunna gå en medium utbildning som jag hade velat göra i så många år.  Ett år senare fick jag mitt medium certifikat. 
Det som gjorde att jag kom in på hypnos, är de böcker jag har läst om tidigare liv. Jag tycker att det är fascinerande att man kan uppleva sådan detaljrikedom och även att de finns så fallberättelser som går att bekräfta. Framförallt att det har hjälpt människor att bli kvitt åkommor som läkarna inte har kunnat hitta en förklaring till. 
Tanken var att jag skulle gå en kurs i tidigare liv regression. De jag kontaktade för att gå kursen hos sa att går du den så kan bara göra det och inget annat. Då bestämde jag mig för att gå en baskurs och iomed att jag gick den kände jag att det här ska jag fortsätta med. Vilket fantastiskt verktyg att hjälpa människor med. 
Det som driver mig är se människor utvecklas och att få hjälpa, både genom mediumskapet och hypnosen. 

Medium utbildningen har bidragit till att jag har blivit tvungen att ta tag i min egen personliga utveckling på ett helt annat sätt. Att verkligen förstå mig själv och varför jag agerar som jag gör i vissa situationer. 
Likaså hypnos utbildningen har hjälp mig framåt på många plan. T ex så har jag slutat äta godis som har varit en mina laster under många år. Jag har försökt sluta fler än en gång och alltid trillat dit igen efter ett par dagar. Efter en kurs helg slutade jag äta godis och har inte gjort det sen dess. Det är en lättnad. 
Likaså när man får uppleva sina egna tidigare liv får man mer förståelse för sig själv och hur man är idag. Det är så lätt att komma åt när man är avslappnad. 
Det har hjälpt mig och jag hoppas kunna hjälpa många andra, på livets väg. 
Mattias